Har lyckats bearbeta min brukares snabba bortgång rätt bra om jag får säga det själv. Visst, det gör fortfarande ont och jag tänker på det ständigt men jag har fått lite distans. Det är skönt att bara ha fått varit hemma, läkt och tagit det lugnt och umgåtts med nära och kära.
Min brukare är på ett bättre ställe nu. Är friskt och mår bra. Jag vet det. Det måste h*n, för det var en fantastisk fin människa. Alltid glad, snäll, trevlig och tacksam trots sin svåra sjukdom. Man möttes alltid av ett leende, om man så väckte h*n mitt i natten. Jag beundrar det fortfarande. Sen sa h*n alltid: Åhh vad jag är glad att du är här. Underbara människa!
Men på tal om något annat, idag ringde de från jobbet. De hade hittat en brukare som de trodde skulle passa mig. Allt lät bra i alla fall, men ingenting är ju klart än. Dygnspass med sovande jour är det som gäller nu med (passar mig ypperligt), men här fick man tydligen betalt för 18 timmar per dygn istället för 13,5 som jag hade innan. Ja, tack.
Problemet är väl egentligen bara att man kommer jobba var 4:e dygn och för att jag ska få den raden måste jag göra det. Dvs svårt med barnpassning de veckorna Matte jobbar kväll. Vet inte ens om det går att fixa. Hade vi bott i Linde med resten av släkten hade det inte varit några problem alls, men det gör vi ju alltså inte.
Ska i alla fall på möte med brukaren det handlar om för att se om vi överhuvudtaget klickar. H*n kanske inte alls gillar mig, men jag hoppas h*n kommer göra det. För det låter bra. Det bästa är nästan att jag kommer få en rad att gå på i så fall och inte springa som timvikarie hos massa olika. Klarar inte av när man blir inringd på morgonen och liknande. Jag vill veta innan. Måste kunna planera lite. Sånt passar inte mitt taskiga psyke alls.
Med nya raden kommer jag dessutom upp i nästan 80% trots att jag egentligen inte kommer jobba något mer än jag gjorde innan när jag jobbade 60% eftersom vi endast fick betalt för 13,5 h hos min gamla brukare till skillnad mot de 18 h som blir nu hos den nya i så fall. Så håll tummarna för mig på fredag. Ok?
Skrevs den 16 februari 2010 & är kategoriserat under Jag, Jobb.
Vad kul att du går upp lite mer i timmar (om det nu klickar mellan er på fredag)… jag har också jobbat inom vården (äldreomsorgen) och aldrig haft fast utan varit timvikarie som poolen ringde titt som tätt vilket gjorde mig enormt stressad (har taskigt psyke jag med) och jag tackade alltid nej, hade inte pallat att jobba på ett ställe ena dagen och ett ehlt annat den andra!
Attpropå vårat boende, vi bor i en ful tegelkåk i ett litet bostadsområde på landet och jag trivs sådär, detta är dock det vi för tillfället har råd med men jag drömmer om en gård där jag har plats för odlingar och djur
Har jag föressten nämnt att jag följt din (och Milos) blogg i flera år? tror det blir 9 år nu
Jag ska hålla alla tummar och tår för dig på fredag
Jag kanske kan komma ner och vara barnvakt de veckorna, om det skulle krisa sig. Den sista bussen hem går runt halv tolv, så det beror på när Matte slutar. :)
Hoppas på det bästa nu då :).
Ni får väl droppa av honom här, med nöje från våran sida :D. Men han vill ju bara spela när han är här!
(Kan ha korven också :D)
Tack för i helgen, förstår bara inte hur vi kan vara så trötta på söndagarna :|..
Puss!
Hoppas att det går bra för dig.
Lycka till!!
Kram
Låter ju toppen! Hoppas verkligen att det går bra! :-)
Hoppas!!
kram